Hemma!

Så då är man hemma i sin trygga vrå igen, efter en lååång resa hem.
När vi satt och väntade på hotellet i LA så kollade jag på flygets app och såg att planet var en timme försenat, kul!
Vi tog oss med hjälp av hotellets shuttlebuss ut till flygplatsen för att checka in och allt gick bra.
Men väl framme i London så hade vi knappt en halvtimma på att förflytta oss till nästa plan som väntade.
Det stod en man med en skylt CPH på och vi fick springa ihop med honom genom gångarna och till planet som stod och väntade på oss.
Men tyvärr var väskorna inte lika snabba som oss, så dom blev kvar på terminalen.
Väl framme på Kastrup så fick vi fylla i papper på var väskorna ska skickas och det tog ju sin lilla tid, och Jenny stod och väntade utanför.
När vi nu packat in oss i bilen som ju gick lätt utan alla väskorna så var det parkeringen som strulade.
Något geni till dansk har ju tänkt till att vi gör en väg med raka parkeringar på båda sidor med utgångsbom och automat direkt vid slutet på parkeringen.
Detta resulterar i att det bildas en lång kö och då kommer ingen ut från parkeringarna, smart Danmark!
Dessutom så fungerade inte vårt parkeringskort som var oläsligt, så dankarna tyckte att vi borde lära oss att köra bil!!!! vad nu det har med automaten att göra fick jag inte ihop.
Men till slut så var det en snäll dansk som hjälpte oss med att prata med informationen som kunde deras konstiga räknesätt med halv fjärs eller vad det heter, så vips gick bommen upp 🙂
Stort tack till honom!
Kom hem vid halv tolv på natten och käkade lite goda mackor och mjölk (saknat)
för att sedan stupa i säng.
Jag själv vaknade halv fem och undrade om jag låste hojen igår! och tittade upp i taket och tänkte, var är jag 🙂 helt förvirrad.
Nu blir det till att smälta alla intryck som varit och ta det till sig och njuta lite till.
Tack alla som orkat följa oss på våran resa! ha det bäst allihopa!

Hemresedagen

Idag fredag så är det tid att åka hem. Men vi har hela dagen på oss för vi åker inte hem förrän 21.35 eller 22.45 för det är försenat som vanligt. Men sovmorgon blev det och frukost med bacon o ägg. Vi gick ca en kilometer till ett shopping center där vi förfriskade oss lite grann. Det blev ytterligare ett center innan vi, Marie o Jag gick ner till stranden och Manhattan Beach för att shoppa mer. Kenneth o Pia vandrade tillbaka till hotellet. Vi badade lite till på hotellet innan vi tog shuttle bussen till LAX Los Angeles airport. Nu sitter vi och väntar på att boarda planet och hoppas det inte blir stressigt i London.

Solvang – Los Angeles

Idag är det sista kördagen för oss och dagarna har gått riktigt snabbt, men vi har ju varit med om otroligt mycket.
Gänget vi kört med 15 st + guide (Roar) och Bill som körde bil och släp har fungerat underbart och det har varit många skratt om dagarna.
Amerikanerna är som vi tyckte tidigare resa ett mycket trevligt folk som gärna kommer fram och pratar och har många frågor om vem vi är och var vi kommer ifrån.
Som vanligt stannar dom och släpper fram oss nästan var vi än kommer.
Även turister som står och filmar på något fint ställe vänder sig om och filmar oss istället och vinkar hejdlöst till oss 🙂 Trevligt!

Dagen började med att vi kör samma väg för tredje gången, två ggr igår för att käka på det häftiga stället.
Vi rullade ner på Highway 1 till kusten för att sedan följa den ända ner till Los Angeles.
En otroligt fin sträcka som går igenom flera fina byar, såsom Santa Barbara, Ventura och Malibu och som sista ställe innan vi svänger in i storstadstrafiken så ligger Santa Monica Beach.

Inne i LA så blir det en tripp genom ”blocken” där trafikljusen kommer tätt, för att sedan avsluta på Eagle Rider där vi ska lämna cyklarna.
Där tog vi farväl av hojarna och öppnade ölen och käkade hamburgare som dom grillade på deras bakgård.


Vi satte flaggan vi haft på hojen på bänken för att visa att The Swede´s was here!
Faktiskt ett under att den höll när vi låg i 75 mph, så låg den som ett sträck rakt bak.
Resan som skulle vara 440 mil blev 470 mil så nu är Route66 rekordet slaget med 8 mil.

Efter detta så åkte vi till vårt hotell där allting började för 16 dagar sedan och checkade in och badade i poolen.
Ikväll blir det lugnt, käka lite lätt och kanske ta en öl medans vi hänger i sofforna vid poolen.
Imorgon! sovmorgon för att sedan åka in till LA för att shoppa det sista, finns ju lite plats kvar i väskorna 🙂

Morro Bay till Solvang

Nu stämmer inte kartan, i och med raset på highway 1.

Dagen började kylig precis som dom andra dagarna varit, men artade sig i slutet när vi närmade oss Solvang.
Solvang är en danks stad syster till Århus och grundades år 1911 av en grupp danska lärare.
Stadens grundare flyttade dit för att slippa Mellanvästerns stränga vintrar.

Men vi börjar i Morro Bay!
Vi tog en liten svängig väg ut ur byn och kom sedan ut på highway 1 där gasade vi upp stålhästarna till 65 mph.
Efter ett tag så tog vi av för att köra ännu lite fler svängiga vägar igen och det är ju alltid härligt.
I och med att vi kört extra mycket igår så blev det tid över för ett besök på Harley Davidson shop i Santa Maria.
Efter en bit highway igen så körde guiden av på en liten liten väg som ledde oss nedåt i skogen på slingrande och smal väg.
Vi stannade på ett coolt ställe som bara dök upp ur ingenstans men oj va häftigt det var och go och mycket mat fick vi.


När vi skulle svänga runt på vägen med hojarna så kom jag ut i grusen så det blev tvärstopp så jag var sååååå nära att lägga hojen 🙂 två ggr!!!
Ett par gjorde det tidigare i veckan när vi skulle stanna och då tappade dom balansen.
Men som tur är så ställer bara hojen sig på stålet under fotpinnarna så det händer inget.

Som sagt tidigare så är vi nu i Solvang och ligger i poolen och dricker öl.

Vid vår promenad i byn hittade vi polkagrisar och några andra svenska saker i en butik.
Det var en svensk man och fru som startat denna fabrik och flugit in två från Gränna som har lärt dom hur man gör 🙂

Imorgon är det sista kördagen och då är vi tillbaka på brottsplatsen Los Angeles.

Ut ur San Francisco till ?

I morse lämnade vi hotellet vid sju tiden för att köra ut mot kusten till Highway 1.
Det blev inte bättre utan att vi körde fel och kom ut på en lång bro som vi inte kom av, så pang! så blev det tio mil längre resa 🙂
Utanför San Francisco ligger Big Basin Redwoods State Park där dom riktigt stora redwood träden finns.

När vi körde dom slingrande vägarna uppför berget så sjönk tempen från ca 20 grader ner till 11!!!

När vi kom fram till stoppet där vi skulle käka frukost så frös vi alla något fruktansvärt.
Nu har vi haft 37 graders skillnad från den kallaste till den varmaste 🙂

Väl ute vid kusten så kunde vi bara köra vägen en liten bit för det har varit ett stort ras pga storm och regn.

Här ovan ser ni hur det rasat


Nu fick vi köra tillbaka samma väg för att sedan ta vägen inåt landet istället.
Där blev det otroligt slingrande vägar, där dom två sträckorna var jämna och fina men den näst sista var det otroligt dålig väg så hojen och tjejerna bak på hoppade högt i guppen.

Vi skulle stannat i Monterey men pga en festival där så var allt uppbokat, så vi drog vidare.
Det blev en lång kördag idag med ca 50 mil och 12 ½ timme bakom styret, så man har lite svårt att sitta ikväll 🙂
Väl framme vid hotellet som ligger i Morro Bay, så handlade vi lite sallad, mackor, chips, Gin & Tonic och öl.

Detta käkade vi och drack på Kenneths o Pias rum innan vi stupade i säng.

Dag 13: San Francisco

Idag har vi gjort en heldag i San Francisco och Alcatraz.
Dagen började med frukost sidan om hotellet, där nästan alla stormade in när dom två förskrämda pågarna öppnade sitt lilla fik klockan sju på morgonen.
Men dom fixade frukost till oss alla ganska snabbt ändå, så vi kom iväg på vår 30 minuters vandring ner till Pier 33.
Därifrån släppte Bill oss lösa så vi på egen hand kunde ta båten ut till Alcatraz.
Känns som en skolklass som är på klassresa 🙂

Vi gick med lurar och lyssnade på när dom berättade vad som hänt och lotsade oss igenom fängelset, det var riktigt bra anordnat.

Väl tillbaka i det fria igen promenerade vi till Pier 39, där vi skulle äta lite men det blev både shopping och mat 🙂

Mätta och belåtna tog vi ”cable car” En spårvagn som man började transportera folk med redan 1873 och som drivs av en vajer i marken.

Nu var vi uppe vid Market street och där var det tid för shopping igen, Säger inte hur mycket vi fick släpa på när vi var ute ur affären, men expediten var glad och vi fick 20% på allt 😉
Nu var vi törstiga så det blev ett besök på en bar.
Vi fick ju inte missa Painted Ladies vid Alamo Square park, så vi tog en buss dit.

Pratade med en som stod vid hållplatsen hur man gör med biljetten, finns ju inte Jojo kort här.
Vi fick gå ombord och biljetten gällde hela dagen på alla bussar Jippie!
Vi förevigade damerna vid parken och tog nästa buss som skulle ta oss hemåt.
Tog buss 22 som kom att bli en riktigt trevlig resa, Tjejen som körde, guidade oss och visade var Mrs Daubtfire´s hus var, så vi kunde fota det.

Sista biten gick vi på Lombard Street, innan vi var vid hotellet, där hittade vi ett litet ställe att käka på och tryckte i oss en burgare till på denna resa.

Imorgon är det hojen som gäller igen, så nu är det dax att slänga sig i sängen så man är på G imorgon bitti.

Dag 12: Yosemite– S. Francisco

Idag lämnade vi Yosemite och körde på riktigt goa vägar som slingrade sig fram.
I går hade byborna ett jippo med musik, mat och dricka på ett lokalt ställe i byn.
Det var en insamling för dom som förlorat hemmen i branden som rasat där för ett tag sedan.
När vi körde ut ur Yosemite så var det bränt på otroliga ytor, tror vi körde typ en timma innan det det tog slut.

Nu är vi framme i San Francisco och det var lite av en skräckupplevelse när vi rullar på femfilig motorväg med bilar och lastbilar som susar förbi en på båda sidor och som ska byta filer genom vårt tåg av motorcycklar.
När vi kom till Golden Gate Bridge så rullade dimman in så vi såg knappt något av bron, men det kanske blir bättre imorgon.

Nu ska vi vara här i två nätter för att utforska Alcatraz och själva stan med omnejd.
Ikväll ska vi ner till Pier 39 i Fishermans Wharf området för att äta och dricka gott.

Kommer kanske fler bilder och info senare, vem vet….

Jo några bilder till blev det ikväll.
Var ju tvungen att kolla in Lombardo Street och denna backe med slingrande väg och blommor.
Pier 39 fick sig också ett besök, men det var på Capurro´s restaurant som vi käkade på.

 

Dag 11: Lone Pine – Yosemite

Vi lämnade hotellet i Lone Pine efter ätit en ägg och bacon frukost.
Efter en liten stund stannade vi och köpte lunch i ett Tyskt inspirerat hus med otroligt goda saker till försäljning.

Efter ytterligare en stunds körning så stannade vi till vid Mammoth Lake där vi
fotade lite och tog lite förfriskningar ur våran islåda i släpet.

Nu var det äntligen tid för att köra in i Yosemite Nationalpark och den är inte liten, tog nästan hela dagen för att ta sig igenom den.
Men då käkade vi ju lunchen som vi köpt tidigare ute i det fria med en enorm utsikt.

Resan inne i parken gick bara på kurviga vägar, så det var rejält jobbigt att köra så många timmar och vara på helspänn hela tiden på dessa vägar.

När vi kom till hotellet ganska sent så hade vi en timma på oss innan vi skulle käka.
Så det blev till att slänga sig i poolen med två kalla och sedan svida om till middagen.
Alla hoppade in i Bills Ford och så körde vi sittande på både stolar och golv till restaurangen.
Imorgon är det resa till San Francisco som gäller.

Dag 10: Las Vegas – Lone Pine


I morse samlades vi kl 6 vid hojarna i 33 gradig värme!
Drog ut på strippen och ut vid Vegas skylten för att ta ett familjefoto innan vi körde vidare ut i öknen.

Vi förberedde oss väl genom att dricka mycket och vissa hade kylvästar på sig som man blöter ner med iskallt vatten och så kyler den när man kör. 🙂
Alla tog på sig mycket kläder för att stänga ute värmen som väntade, utom guiden som körde i linne!
den värmen som var i Las Vegas på morgonen höll i sig ända tills vi började nedstigningen emot Death Valley som ligger under havsytan och där drog kvicksilvret sig upp till 48 grader!

Svårt att förklara hur varmt detta egentligen är för dom som inte upplevt det.
Men hettan är så tryckande att man inte tror det är sant, den bara väller emot en från alla håll och man svettas bara genom att stå rakt upp och ner.
Och när man lägger fingrarna på bromshandtaget som är silvrigt så bränner man fingrarna av sig, ja allt man lägger fingrarna på är så fruktansvärt hett.
En annan sak är att när vi sedan började kör ur dalen och mot högre terräng så kändes det nästan kallt när det bara var 35 grader! nja kanske inte riktigt men lite åt det hållet var det.
Efter dalen så blev det både transportkörning på långa sträckor men det var även fina svängiga vägar både uppför och nerför.
Nästan framme i Lone Pine så ser vi USA:s högsta topp och där ligger det fortfarande snö kvar, men det var väldigt disigt mot berget pga att det är en skogsbrand på andra sidan.
Så idag har vi både varit på USA:s lägsta plats och sett deras högsta plats 🙂
Vi kom fram tidigt till hotellet så det blev bra soltid vid poolen och givetvis bar vi in isbaren med öl och vin i till poolområdet.

Ikväll beställs det pizza som kommer att avnjutas vid poolen givetvis med en kall sidan om.
Imorgon drar vi vidare och besöker bl,a Yosemite.
Sar så!

Zion to Las Vegas

I morse var det svalt och skönt för nordbor som oss.
Vi skulle köra en bit för att sedan stanna och käka frukost.
Vissa av oss drog i väg i bara t-shirt och det var kanske inte så lyckat kan man säga.
Det var en bra bit dit, så när vi kom fram så fick vi bända av fingrarna från handtaget på honom.
Efter en härlig Amerikansk frukost på ett coolt ställe så drog vi vidare till Zion national park.

En härlig körning som började högt och gick sedan bara nedåt mellan klipporna och genom tunnlar, en helt enorm upplevelse.

När vi körde där ifrån och mot Vegas så ökade också värmen rejält, från 15 grader på morgonen till 43 i Vegas.
Många stopp blev det för vattenintag och kyla ner kylvästar och annat kylmedel för kroppen när vi brände på för fullt i 75-80 miles/hour (120-130 kmh).
Väl framme så blev det ett helvarv runt city på femfilig motorväg och sedan in som vanligt på en Harley butik 🙂
Där shoppades det vilt igen precis som vanligt.

Ut igen i värmen och rullade ned för The Strip och in på The Excalibur hotel.
Där tog vi också ett varv i det tre våningar höga parkeringshuset innan vi stannade precis innanför ingången, Vet inte vad guiden håller på med? men det är ju kul att köra hoj.
Nu var det upp på 18:e våningen, in i duschen och ut på Las Vegas Boulevard för att kolla in några hotell och kasino.
Detta är den sjukaste stan jag varit med om 🙂
Om man nu råkar gå in på ett hotell/ kasino så är det ett helsike att hitta ut igen för dom är stora, väldigt stoooora.
 Vårt hotell!
Tillbaks till hotellet för en dusch igen och sen isäng för imorgon går vi upp 05:30 för att besöka världens varmaste plats utanför ekvatorn.
Så det blir till att klä på sig rejält så man inte får in värmen !!!!

Dag 8: Bryce Canyon

Förmiddagen gick åt att köra på både slingrande och raka transportsträckor.
På många avsnitt så delar vi vägen med boskap men det är ingen som stört oss än.
Men ett rådjur stod och glodde på oss precis vid vägkanten när vi brummade förbi och en kalkon for över vägen precis framför oss helt vettskrämd.
Tyvärr missade vi den så vi fick gå på restaurang istället för att beställa mat 😉

På ett ställe kom vi upp på toppen körande på nyasfalterad väg och det var verkligen härlig körningmen på toppen var det lite scary, för det var stup på båda sidor av vägen.
Bill som kör sist har filmat bl.a detta och det finns på facebook,
vår grupp heter Wild West aug 2017
JoyRides Car & MC Tours


Vi checkade in i Bryce Canyons betalstation och körde in mot utsiktsplatsen.
När vi närmade oss kanten vid staketet så öppnades det mest underbara, konstiga, mäktiga ja orden tar aldrig slut för att beskriva detta naturfenomen.
Många bilder och filmer uppifrån blev det, men sen gick vi ner mellan klippblocken som är en runda på ca 2 kilometer.
Vägen upp var ganska svettig då det var närmare 30 grader men det gick bra.

Detta var klart det häftigaste vi sett på denna resa än så länge.
Nu har vi badat och tagit några öl för att sedan som vanligt käka vid sju tiden på någon lokal restaurang som har varierat på många olika sätt i alla byar och städer vi varit i.

Monument Valley – Utah

Idag startade vi från indian reservatet och drog vidare mot Monument Valley.

Många otroliga former och färger på ”kullarna” var det och sidan om vägen var det fortfarande många djupa kratrar där vattnet forsar fram när det regnar mycket.
Mexico hat fick också ett besök av oss.

Bill hade en överraskning till oss och den bjöd han oss på nu.
Vi kom fram till en vägg av sten som kändes helt omöjlig att ta sig upp för men det gick!
Det fanns en smal grusväg som slingrade sig upp för berget och i ca krypfart tog vi oss alla upp för den och hisnade av utsikten både på väg upp och uppe på toppen.

Vi fortsatte mot Hanksville som är våran destination för dagen och tror faktiskt att vi rundat all bergen som finns i Utah.

Vi korsade Colorado River som rinner genom Grand Canyon och nu ser man verkligen hur stor den är.

När vi kom fram till Hanksville så hamnade vi på ett typiskt Amerikanskt motell mitt i ingenting.
Med sina ca 200 invånare så fanns här faktiskt allt man kan tänka sig även en bensin mack inne i berget.

Sedona – Grand Canyon

Detta inlägg kommer en dag senare pga att vi inte hade internet i Tuba City 🙁

Idag måndag så var det betydligt kyligare ca 20-22 grader när vi tog steget ut från vårt rum.
Lite frukost och sedan iväg redan vid sju tiden för att vi skulle hinna med allt idag.
Vägarna från Sedona gick ner i dalen Oak creek canyon och mellan bergen var det riktigt kallt, men vägarna var fina och slingrade sig fram genom skogen.
 
Väl ute på mer öppna landskap så kom värmen tillbaks, Vi drog igenom Flagstaff och körde faktiskt ca 100m på Route66 för att sen vika av upp emot Grand Canyon.
Där stannade vi på helikopter basen för vi hade två stycken som skulle åka helikopter och medans dom gjorde det, så drog vi och kollade på iMax filmen om grand canyons historia.
Nu var klockan lite efter ett och vi startade upp bågarna på nytt för att ta oss till slutdestinationen Tuba City.
Vi körde längs ravinen och lite längre upp tog Bill foto på oss när vi satt på hojarna med en härlig bakgrund.

Vägarna gick igenom olika typer av landskap och till vänster om oss så var det härliga raviner men inte fullt så stora som där vi lämnat precis.

Lite senare så började det dyka upp väldigt konstiga ”berg” fullt med kullar i alla olika storlekar som är helt släta och fina nästan som det är människor som gjort dom.
Framme i Tuba City så fick vi våra kort till rummen och ölen från släpet som vanligt.
Men denna gång var där ingen pool och så fick vi gömma ölen för man fick inte ha dom så dom syntes.
Inte heller på restaurangen serverades det någon alkohol! Ta oss härifrån!!
Vi är ju i Navajo Nation och där finns ingen alkohol alls i hela området, men det löste vi ju enkelt 🙂

Blythe to Sedona och lite mat

Idag började vår dag genom att slå upp dörren från vårt kyliga rum klockan halv sju och mötas av nästan 30 gradig värme! gött!
Frukosten intogs ca 500 meter bort på Dennys där vi tryckte i oss bacon och ägg i alla former, pannkakor, bröd, kaffe och apelsin juice.
Mätta och belåtna stack vi vidare på highwayen för att senare åka in i ödelandskap som det finns gott om här.
Man kör mil efter mil med samma landskap och helt plötsligt kom det en kurva och sen var det mil av rak väg igen (boring!) Fanns faktiskt några utslängda hus eller husvagnar som jag tror det bor folk i? hur nu dom kan bo här.
Tempen rullade nu upp till ca 33-35 grader, kallt i förhållande till igår 🙂
När raksträckan var slut så började vi bege oss till högre terräng och då började vägarna komma som vi har kommit hit för, kurviga och slingrande vägar som ger oss så härlig körning så det är det ända man står och pratar om när man stannat.

Nu när vi kom in i Arizona så började dessa kaktusar dyka upp och dom finns enbart i denna stat!
”Lite” mat stod nu på agendan och det blev buffe 🙂
Tre glas vatten, salladstalltrik, två tallrikar mat och efterrätt med chocklad doppade marshmallows eller jordgubbar och så lite glass och kaffe till det.

Nu hade man behövt att gå och vila typ en timma men ack nä, på hojarna och så drog vi vidare på ännu finare vägar som tog oss till slut destinationen för dagen, Sedona.
Checkade ut tre öl ur släpets isbar, slängde på sig badkläder och hamnade i poolen som var underbar.
Vid sju tiden så var det den lokala restaurangen som låg precis sidan om hotellet som skulle få ett besök av oss trevliga svenskar och norrmän.
Där blev det också ”lite” mat med soppa eller sallad till förrätt och sedan huvudrätten som inte var att leka med.
Mätta och trötta kröp vi till hotellet för att gå till sängs med ett leende på läpparna.

San Diego till Blythe, Kurviga vägar, öken och värme


Idag stack vi från San Diego med lite mulet väder men lagom varmt när man tar på sig lite körkläder.
Resan gick på snabba highways i början men lite senare gick det över i riktigt fina kurviga vägar.
Stannade till vid en lokal affär/ restaurang, där vi bunkrade upp med sportdryck och vatten för det som skulle komma lite senare på dagen.
Vägen gick genom gröna skogar men gick så småningom över till kurviga vägar med berg vid sidorna.

Två av bilderna här nedan visar ”muren” mot Mexico, som ska stänga ute alla illegala invandrare.


När bergen tog slut och dom öppna viderna tog vid (öken) så kom värmen, den slog emot oss som om man man gick in i en bastu.
När jag väl fick igång info systemet på hojen så visade den 43 grader på mätaren och efter en stund förstod man att man inte hade druckit tillräckligt tidigare 🙂
Många stopp för att dricka blev det på denna lite tråkiga väg genom öknen, men som till slutet visade upp riktigt fina sanddynor som dom körde sandbuggys och cross i.

Som sista bilden visar så var det ganska varmt när stödet bara smälte igenom asfalten.
Efter vi fått höra den trimmade V8:an i den stora buggyn så åkte vi vidare med ett leende på läpparna, ca 40 min senare så hamnade vi i Blythe som var vår slutstation för dagen.
Där fick vi våra keycard till våra rum och Bill öppnade baren i släpet och vi köade till iskall öl.
Med två kalla och ombytta till badkläder slängde vi oss i poolens varma men sköna vatten och diskuterade dagens körning och andra viktiga saker.
Ikväll är det lunch på något bra ställe, förhoppningsvis en fin köttbit och kanske en öl….

Dagens körning blev ca 36 mil

San Diego


Idag Fredag, har vi äntligen börjat köra hoj och körningen gick från LA till San Diego.
Vi körde längs kusten med underbara stränder där det gick rätt stora vågor och många som badade.
Det var hyfsat varmt redan imorse och som vanligt här i dessa trakter, så steg den siffran rejält, så vi kom fram ganska blöta i kläderna vid hotellet.
Vägarna ner hit var ganska jobbiga då det var tät trafik och en jävla massa rödljus som kommer med en intervall på ca 300 meter!! Och rött på nästan alla.
Vet dom inte vad en rondell är?

Väl nere i San Diego rullade vi in på en Harley butik som var riktigt mäktig med över 500 hojar i butik och dunkande musik med hjälp av högtalare som mer hade passat på ett diskotek, men häftigt var det.
Vi satt och undrade om dom verkligen säljer några hojar så vi frågade, jodå ca 100 i månaden blev svaret!!

Efter detta så rullade vi i ca 15-20 min till vårt hotell som inte var helt fel, en stor hacienda med 7 olika byggnader med massa rum och i olika nivåer.
Vi hamnade givetvis i poolen med en eller några fler öl i handen för att svalka oss efter den varma resan.
Nu vid sju är det middag för alla utomhus och det ser vi fram emot.

Tillbaka igen från middagen som självklart gick i Mexiko style med burritos, enchiladas osv..

Nu är det dax för sängen för imorgon lämnar vi San Diego och drar inåt landet längs med gränsen till Mexiko.

Beach, bagage, MC hämtning och bagage igen!

Somnade som en stock igår kväll och vaknade fem i morse och kunde inte somna om, fan man e helt fel i tiderna 🙂 Käkade frukost 05:45!!
Efter frukost blev det lite genomgång av resan med praktiska detaljer och lite deltagare presentation.
Vidare med två bilar ner till Venice Beach för vandring 3 kilometer på strandpromenaden till Sankta Monica beach där vi käkade lite mat på Bubba Gump.
 
Mätta och belåtna drog vi med våran Amerikanske vän Bill till flygplatsen för att leta bagage, där sprang damen iväg genom en dörr och lite senare kommer en man ut och berättar att för ca en timme sedan skickades dessa till hotellet.
Okej! då drog vi till hotellet igen bland LA:s rätt så många bilar så det tog sin lilla tid.
Väl framme störtar vi in i lobbyn för att se att där står två väskor, men inte Kenneths o Pias 🙁

Vi har hämtat våra elva hojar nu ikväll, så dom står färdiga för avfärd vid 8 imorgon (sovmorgon) och då går turen ner mot San Diego.

Precis innan kl nio så låg jag på rummet och skrev denna text då det ramlade in ett mail att dom funnit väskorna och att dom hade dom på flygplatsen.
Kenneth och jag åkte hotellets shuttle buss dit och fick hämtat dom och tog sedan taxi tillbaka.
Så nu är vi äntligen helt färdiga i dubbel bemärkelse. Godnatt! för nu är kl 11:40

Los Angeles

Nu har vi träffat våran guide och fyra deltagare, resten kommer senare ikväll.
Vi käkade pizza och snackade lite om våra resor, då dom också kört Route66 tidigare.
Här är ganska varmt ca 33-35 grader och imorgon drar vi ner till Sankta Monica Beach.
Men det får ni höra om imorgon (bitti för er)

Kastrup till London

Även denna gång så kom vi inte iväg från Kastrup i tid. Så det blev att få ett rött express kort i London och bara att springa på. Nu var det Kenneths tur att få väskan genomsökt för diverse saker. Men nu är vi äntligen framme i Los Angeles fairfield hotell men utan bagage 😨🤔. Bagaget kommer levererat till oss då dom inte hann flytta det mellan planen pga förseningen.

Flygdagen!

Nu börjar vi vår resa till staterna för våran mc resa.
Vi åker från Kastrup och mellanlandar i London för vidare transport till Los Angeles.
Framme i LA vid ett tiden på onsdagen USA tid, (22:00 svensk tid)
på grund av 9 timmars tidsskillnad.

Pia fastnade i kontrollen men blev till slut insläppt

33 dagar kvar

Nu är det ”bara” 33 dagar kvar innan vi lyfter mot USA och Los Angeles.
Vi blir 10 hojar och 15 personer som ska rulla 440 mil på underbara vägar.
En Norsk guide som kommer att köra hoj med oss och en Amerikan som kör våran följebil med släp.